För elever med ADHD, dyslexi eller autism kan rätt verktyg förvandla en lektion från omöjlig till hanterbar. En talsyntes-app ger en elev med dyslexi tillgång till en läsuppgift. En digital timer hjälper en elev med ADHD att strukturera ett arbetspass. Ett visuellt schema gör dagen förutsägbar för en elev med autism. Vad många familjer inte vet är att Skollagen gör dessa verktyg, när de används i undervisningen, till skolans ansvar att tillhandahålla utan kostnad för familjen.
Vad lagen säger
Skollagen fastslår att skolgången ska vara avgiftsfri. Det gäller även utrustning. För elever i grundskolan anger lagen att de utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål (Skollagen 10 kap. 10 §).
Lärverktyg definieras brett. Skollagen 1 kap. 3 § definierar det som läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen. Programvara faller inom den definitionen. Det gör också en surfplatta som används på lektioner, en app som stödjer läsning eller ett verktyg för att strukturera och planera arbetet.
Samma lag kräver att skolor ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och ta hänsyn till deras olika behov (Skollagen 1 kap. 4 §). För elever med NPF innebär det att de verktyg de behöver för att ta del av samma innehåll som andra elever inte är en lyx. Det är vad den skyldigheten ser ut som i praktiken.
Hur digitala verktyg når elever med NPF
I praktiken når digitala lärverktyg elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar via två huvudsakliga vägar.
Som extra anpassningar. De vardagliga anpassningar som lärare kan genomföra inom ordinarie undervisning inkluderar ofta digitala verktyg: en talsyntes-app, ett dikteringsverktyg, en planeringsapp eller en förenklad och strukturerad version av en uppgift. Eftersom de ingår i hur läraren anpassar undervisningen för att möta elevens behov är de en del av skolans skyldighet. Inget formellt beslut krävs och ingen diagnos behövs.
Som en del av ett åtgärdsprogram. När en elevs behov är för omfattande för att tillgodoses inom ordinarie undervisning måste skolan upprätta en formell stödplan. Den planen kan ange specifika verktyg eller programvara. När de väl är med är skolan skyldig att tillhandahålla dem. Föräldrar kan lyfta frågan om specifika verktyg när ett åtgärdsprogram upprättas eller revideras.
Skoldatatekfunktionen
Många kommuner och skolhuvudmän har en specialistfunktion för specialpedagogik och digitala lärverktyg, ibland kallad Skoldatatek. Dess roll är att stödja lärare i att hitta, välja och implementera rätt verktyg för elever med olika behov. Utbudet varierar, men en Skoldatatekfunktion kan ofta låna ut digitala verktyg för provperioder så att lärare kan utvärdera dem innan ett beslut fattas. Om din kommun har den funktionen kan det vara en praktisk första kontaktpunkt när du försöker identifiera vilka verktyg som kan hjälpa en viss elev.
SPSM stödjer dessa funktioner nationellt och samordnar nätverk för dem.
Skolan och regionen: var gränsen går
Vissa elever, särskilt de med mer omfattande funktionsnedsättningar, kan behöva verktyg som regionens habiliteringsverksamhet eller sjukvård tillhandahåller. Gränsen mellan vad skolan måste erbjuda som ett lärverktyg och vad regionen tillhandahåller som ett medicinskt hjälpmedel eller habiliteringsstöd är inte alltid tydlig, och det kan ibland krävas lokal dialog för att fastställa den. Det som är klart, vilket SPSM:s vägledning om assisterande lärverktyg bekräftar, är att varken skolan eller regionen kan använda den otydligheten för att lämna en elev utan de verktyg de behöver. Om frågan är olöst bör den lyftas med berörd elevhälsopersonal eller habiliteringskontakt.
Vad föräldrar kan göra
Den mest praktiska utgångspunkten är ett samtal med läraren eller elevhälsoteamet om vilka verktyg eleven för närvarande använder eller saknar, och om dessa kan sättas in som extra anpassningar. Om det samtalet inte leder framåt skapar en skriftlig uppföljning till rektorn ett tydligt underlag. Om ett visst verktyg behövs och skolan inte tillhandahåller det är en genomgång av åtgärdsprogrammet den formella vägen att lyfta det.
Om skolan säger att det inte finns budget för ett visst verktyg är det värt att fråga om den har kontaktat kommunens Skoldatatekfunktion. I många fall kan verktyg lånas för utvärdering innan något inköpsbeslut fattas.
Var Nuro passar in
Nuro är ett digitalt lärverktyg. Det anpassar innehåll efter varje elevs behov, producerar strukturerade steg som fungerar för elever med ADHD, skapar ljudversioner för elever med dyslexi och gör lärandet mer förutsägbart för elever med autism. När en lärare använder Nuro i undervisningen är det ett lärverktyg enligt definitionen i Skollagen. Det placerar det i samma juridiska kategori som alla andra verktyg lagen kräver att skolor ska tillhandahålla utan kostnad för eleven.