← Blogg

Lovskola: undervisningen under lov som skolan är skyldig att erbjuda när en elev riskerar att missa gymnasiebehörigheten

Kort svar

När en elev i årskurs 9 eller 10 riskerar att inte nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan är skolan skyldig att erbjuda undervisning under lov. Det kallas lovskola, och det är ingen tjänst skolan väljer att ge: Skollagen lägger en tydlig skyldighet på skolan att göra erbjudandet.

Lagen använder ordet ska. Skolan ska erbjuda lovskola.

Vad lagen säger

Skyldigheten finns i 10 kap. 23 a och 23 b §§ i Skollagen. Den nuvarande texten (Lag 2025:729) beskriver två skilda situationer.

Efter årskurs 9 (10 kap. 23 a §): “En huvudman ska … erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 9 och som riskerar att i nästa årskurs inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan.” Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 9 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar.

Under årskurs 10 (10 kap. 23 b §): För elever i årskurs 10 som fortfarande riskerar att missa behörigheten ska skolan erbjuda lovskola under loven under läsåret, sammanlagt minst 25 timmar. Dessutom ska ytterligare 50 timmar erbjudas i juni efter årskurs 10 för elever som ännu inte uppnått behörigheten.

Lovskola definieras i Skollagen (1 kap. 3 §) som “undervisning inom grundskolan som anordnas … under lov under en termin eller utanför terminstid”. Det är frivilligt för eleven att tacka ja, men skolan är skyldig att ges erbjudandet.

Varför det är viktigt för neuropsykiatriska elever

Elever med NPF är kraftigt överrepresenterade bland dem som lämnar år 9 utan gymnasiebehörighet. Koncentrationssvårigheter, bearbetningsskillnader och effekten av år av ojämnt stöd gör att glappet mellan vad en elev faktiskt kan och vad betygen visar ofta är stort.

Lovskola ersätter inte det stöd eleven borde ha fått under läsåret. Den ersätter inte de extra anpassningar eller det särskilda stöd eleven borde ha på plats. Men för en elev som haft ett ojämnt sista läsår och befinner sig nära gränsen kan strukturerade 50 timmar i juni avgöra om eleven når behörigheten eller inte.

Skyldigheten uppstår utan formell process. Ingen utredning krävs. Ingen ansökan från familjen. Om skolan bedömer att en elev riskerar att inte nå behörigheten ska erbjudandet komma. Det familjen behöver veta är att om erbjudandet inte kommer när det borde kan de fråga om det, och skolans skyldighet enligt 10 kap. 23 a § är grunden för den frågan.

Hur erbjudandet ser ut i praktiken

Lovskola är undervisning, inte bedömning. Skolan bestämmer var den ska hållas (10 kap. 23 e §). Den får pågå i högst åtta timmar per dag och får inte förläggas till lördagar, söndagar eller helgdagar (10 kap. 23 c §). Om det pedagogiska syftet uppnås på kortare tid får skolan avbryta lovskolan i förtid.

När en elev accepterat erbjudandet gäller närvaro. Skollagen (10 kap. 23 d §) slår fast att en elev som accepterat lovskola “ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli”. Ogiltig frånvaro ska anmälas till vårdnadshavarna samma dag.

För en elev med ADHD eller autism som har svårt med skolmiljön kan lovskolan med sin andra struktur, ibland mindre grupper och annan lärare, vara lättare eller svårare än det vanliga läsåret. Det stöd som hjälper i lovskolan är detsamma som hjälper generellt: tydlighet om vad som förväntas, struktur, korta tydliga mål och omedelbar bekräftelse när något går bra.

Vad skolan får dra av

En skola som frivilligt erbjudit lovskola mellan augusti i årskurs 9 och påföljande vårtermin kan räkna av dessa timmar mot det obligatoriska junierbjudandet. Om en elev deltagit i minst 50 timmar frivillig lovskola som skolan anordnat anses skyldigheten för junisessionen uppfylld (10 kap. 23 a § andra stycket). Det innebär att skolan inte kan hävda att skyldigheten är uppfylld utan att redovisa vilka timmar som räknas.

2028 års reform

Den version av 23 a § som träder i kraft 2028 använder en annan formulering för när skyldigheten uppstår: “riskerar att inte kunna tillgodogöra sig de kunskaper” för att passa det nya betygssystemet. Den grundläggande skyldigheten att erbjuda lovskola till elever som riskerar att missa gymnasiebehörigheten förblir densamma. Lag (2026:1243).

Vad man kan göra om erbjudandet inte kommer

Om en elev är på väg att avsluta år 9 och skolan inte nämnt lovskola kan familjen ta upp det direkt: fråga rektorn om skolan bedömt om eleven uppfyller förutsättningarna i 10 kap. 23 a §. Skolan är skyldig att göra bedömningen och, om förutsättningarna är uppfyllda, lämna erbjudandet. Om skolan nekar och familjen anser att förutsättningarna är uppfyllda är en anmälan till Skolinspektionen det formella alternativet.

Lovskola är en del av en större helhet. Rätten till stöd upphör inte vid grundskolans gräns: om en elev når gymnasiet gäller samma ramverk för extra anpassningar och särskilt stöd även där.

Källor

Om Nuro

Stöd som lever upp till skollagen, för varje neurodivergent elev

Nuro hjälper svenska skolor att ge elever med adhd, autism och dyslexi det anpassade stöd som lagen redan kräver, och fånga dem i riskzon innan de hamnar efter.