Skolans stödsystem, förklarat
Orden som skolan, föräldrar och kommuner använder när en elev behöver stöd, i klarspråk. Varje begrepp länkar till en fylligare förklaring, och till vad det betyder för elever med ADHD, autism och dyslexi.
Stödtrappan
Ledning och stimulans
Den ledning och stimulans varje elev har rätt till inom den ordinarie undervisningen. Det är den första och bredaste nivån av stöd, och den gäller innan något formellt beslut. För många neurodivergenta elever är god ledning och stimulans det mesta av det de behöver.
Läs mer →Extra anpassningar
Mindre anpassningar inom den ordinarie undervisningen, till exempel en checklista, ett lugnare rum, mer tid eller instruktioner uppdelade i steg. I dag är det ett särskilt reglerat steg, men den regleringen ska avskaffas den 1 juli 2028.
Läs mer →Särskilt stöd
Mer omfattande stöd som kräver ett formellt beslut av rektor, när ledning och stimulans och extra anpassningar inte räcker. Det dokumenteras i ett åtgärdsprogram och följer eleven tills behovet är tillgodosett.
Läs mer →Åtgärdsprogram
Dokumentet som fastställer ett beslut om särskilt stöd. Skollagen säger att det ska ange elevens behov, åtgärderna, vem som ansvarar för vad, och hur och när de ska följas upp.
Läs mer →Utredning av behov av särskilt stöd
Innan en skola kan besluta om särskilt stöd måste den utreda vad eleven faktiskt behöver. Det är här en vag oro ska bli en konkret plan, och det är ofta här processen fastnar.
Läs mer →Anpassad studiegång
En form av särskilt stöd som avviker från den ordinarie timplanen eller ämnesuppsättningen. Enligt 2028 års reform får det beslutas först när alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga, eftersom det kan begränsa elevens framtida val.
Vem gör vad
Huvudman
Den som är juridiskt ansvarig för en skola: kommunen för en kommunal skola, eller den fristående aktören för en friskola. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att skyldigheten att ge elever stöd uppfylls, och kan föreläggas vite när den inte gör det.
Läs mer →Rektor
Rektor leder skolan och fattar de formella besluten i stödprocessen, bland annat beslutet att ge särskilt stöd och att upprätta ett åtgärdsprogram.
Elevhälsa
Det team varje skola måste ha, med medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Det är den första linjen som ska upptäcka och stötta elever som kämpar tidigt, och rapporter pekar på att det är hårt ansträngt.
Läs mer →Skolverket
Sveriges nationella skolmyndighet. Den fastställer läroplaner och betygskriterier, tar fram officiell statistik och stödmaterial, och stöttar skolorna i att genomföra sitt uppdrag.
Skolinspektionen
Den statliga inspektion som granskar skolor. Den kan utfärda förelägganden och vitesförelägganden, och år efter år pekar den ut stödet till elever som kämpar som en av de vanligaste och allvarligaste bristerna den finner.
Läs mer →SPSM
Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sveriges myndighet för specialpedagogik. Den ger råd till skolor, driver specialskolor, och definierar vad som gör en lärmiljö tillgänglig för alla elever.
Läs mer →Nyckelbegrepp
Skollagen
Sveriges skollag (2010:800). Det är här rätten till stöd står skriven: varje elev ska ges den ledning och det stöd de behöver för att nå målen, och stödet får inte villkoras av en diagnos.
Läs mer →NPF
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: det svenska samlingsbegreppet för tillstånd som ADHD, autism och dyslexi. Regeringen uppskattar en till två elever med NPF i varje klassrum.
Läs mer →Tillgänglig lärmiljö
En lärmiljö, pedagogisk, social och fysisk, där varje elev kan delta och nå samma mål som sina klasskamrater. SPSM:s modell beskriver vad som krävs; den pedagogiska delen är den som neurodivergenta elever oftast förlorar.
Läs mer →Hemmasittare
En elev med omfattande skolfrånvaro. Det är sällan en första orsak och oftast slutet på en lång kedja av otillgodosedda behov, och neurodivergenta elever drabbas oproportionerligt. Sverige räknar ännu inte frånvaro i regelbunden nationell statistik.
Läs mer →Läsa-skriva-räkna-garantin
Garantin för tidiga stödinsatser i läsning, skrivning och matematik, tänkt att fånga svårigheter i de yngsta åren. Skolinspektionen fann att den inte levererade som avsett, och den ska avskaffas den 1 juli 2028.
Läs mer →Behov, inte diagnos
Principen att rätten till stöd avgörs av elevens behov, inte av en diagnos. En skola får inte villkora stöd med en etikett, vilket är viktigt eftersom en neuropsykiatrisk utredning kan ta månader eller år.
Läs mer →